Svenske fotografer - og billeder af kendte og ukendte fotografer
|
Hjem til Hovedsiden HER.
|
|
Fotografer på siden her:
Waldemar Hermansson i Gislaved, f. 1884 N.B. Ögrens fotografiska Atelier, Jönköbing f. 1845 J.A. Blomqvist, Gällivare, f. 1855. Samuel Lindskog, Almby, Örebro Lina Jonn, Lund. John Dryselius, Kalmar, f. 1826 Nils Strindberg, 1872-1897 Rosalie Sjöman, 1833-1919 |
Kongl. Hof-Fotograf C. Dahlquist, 1847-1907. Fotograf 1873-1907 (1911)
|
|
Etablerad 1873, hovfotograf 1883.; Hovfotograf 1883. Carl Dahlquist, född i Stockholm 1847, kom till Växjö, där han haft ateljé´ en kort tid. Dessförinnan hade han även varit verksam i Ängelholm. Från Växjö kom han till Helsingborg 1874. Gifte sig med Kristina Maria Picurell (Poculell, enligt Svensk befolkning 1890) och skaffade två (tre) barn, (en son Carl Christian, 1876) en dotter Fanny Elvira, 1879 och en son Georg Osvald, 1883 som utvandrade till New York 1906. Carl Dahlquist öppnar i april 1874 tillsammans med W. Wendel ateljé, "Carl Dahlqvist & Co.", "vid Södra Långgatan, hörnet af Möllegränden, qvarteret Thalia", dvs. Bruksgatan 18. I april 1875 upphör kompanjonskapet och Dahlquist flyttar tillfälligt till dir. Wegeners gård. Han lämnar därmed M11 Ahlbergs hus. Den 24 juli öppnar han ensam ny ateljé "å faktor Trapps tomt". Senare anger han "Prestgatan, strax ovanför Teaterplanen". Det är Prestgatan 11 som avses vid båda tillfällena, ty där har han bevisligen ateljén under flera år framöver. Han åker liksom kollegorna runt i Skåne, har tillfälliga ateljéer bl. a. i Höganäs, Ramlösa brunn och Ljungbyhed. År 1889 flyttar han till det Wingårdhska huset Södra Storgatan 3, där en större ateljé och bostad inredes. Carl Dahlquist avlider den 11 maj 1907, varefter änkan fortsätter rörelsen till 1911. Kilde: http://museum.helsingborg.se/web/object/241506 HER.
Fotograf Waldemar Hermansson i Gislaved
|
Fotograf Waldemar Hermansson. En tur ind i de store skove med en svensk fotograf. Fotografen er Waldemar Hermansson i Gislaved. Gislaved ligger i Jönköping län, øst for Varberg, inde i det store skovområde, hvor man altid har udnyttet de store mængder træ. På billedet får man et godt indtryk af det slæb, det må have været, at få tømmeret bragt ud af skoven, måske til en jernbane. Der var endnu før bilernes og lastbilernes tid.
Formanden står på stammerne og noterer ned hvad der bliver kørt væk, og der er fire hestevogne med fire mand i arbejde. Flot billede, dygtig fotograf. Billedet er formentlig fra o. 1910. |
Waldemar Hermansson var født i 1884. Han etablerede sig som fotograf i 1904. Han må både have været en dygtig fotograf og
forretningsmand, for knap ti år senere havde han filialer i Södra Unnaryd, Landeryd, Burseryd, och Hylte Bruk, alt sammen byer i skovene syd for en linje mellem Göteborg og Jönköping. Billedet stammer fra et dødsbo i København og er måske et minde om den store svenske indvandring, der var til det østlige Sjælland og Bornholm i anden halvdel af 1800årene og begyndelsen af 1900tallet. Det er et gæt og det får man formentlig aldrig bekræftet. |
N.B. Ögrens fotografiska Atelier, Jönköbing. Noach Brynolf Ögren, 1845-1877.
Jönköbing. N.B. Ögrens fotografiska Atelier, Jönköbing. 1845 - 1877. Noach Brynolf Ögren, og bemærk han døde ganske ung, kun 32 år. Det er et tidligt prospekt af en by, en af de første gange, den er blevet fotograferet. ES.
Fotograf J.A. Blomqvist, Gällivare
|
En ”same” på besøg – i et fotoatelier i Gällivare i Lapland. Denne nydelige unge mand, har formentlig lånt en samedragt hos fotografen, mon ikke det skal opfattes sådan? Mon ikke det er en turist, der vil have foreviget sin tur til Lapland på denne måde? Han har skistaven i den ene hånd og sin snadde i den anden og synes parat til at drage ud i snemarkerne, om end fotografens bagstykke signalerer et mere sydlandsk, romantisk landskab. Visitkortfoto, 6,3x10,5 cm.
Han er blevet fotograferet af Johan Adolf Blomqvist, f. 1855, som havde atelier i Gellivare, i dag Gällivare i Lapland, Nordbotten, i Sverige. Billedet må være fra 1890erne. Lapland er langt væk når man sidder på Bornholm. Og dog! Billedet fik mig til at tænke på den lille eksklusive samling fra Lapland, der findes udstillet i den etnografiske samling på Bornholms Museum. Lægen og forfatteren Hans S. Kaarsberg rejste i 1894 gennem svensk Lapland og beskrev turen i sin bog ”Nordens sidste Nomade”. Den udkom i 1895. Det nystartede Bornholms Museum, der var ivrig efter at opbygge en etnografisk samling, således som det var på mode i den vestlige verden dengang, fik erhvervet Kaarsbergs samlinger fra turen. Det var lokale redskaber og dragtdele, men også lidt af den udrustning Kaarsberg brugte på sin vandring i fjeldene. Mest spændende var vel den samling billeder fra Lapland, som museet også erhvervede, billeder af samerne, deres boligforhold og den storslåede natur. De folk så ganske anderledes ud end den unge velplejede mand på dette billede. Fotoatelier i Gällivare i Lapland. |
|
Mot slutet av 1600-talet började man anlägga hälsobrunnar runt om i Sverige. Så också i Småland. Det sägs att en torpare under Kungsgården Kronoberg lämnade en döende och blind häst i Evedalsskogen. Efter en månad återkom hästen frisk och kry. Det visade sig att den hade druckit ur en mineralhaltig källa Smålands äldsta hälsobrunn hade upptäckts.
Brunnen låg en halv mil norr om Växjö på ägorna till torpet Fällorna. Under 1700-talets andra hälft uppfördes ståndsmässiga byggnader, prydliga alléer och grustäckta gångar. Bland de många byggnaderna fanns värdshus, iskällare, danssal, till och med en gudstjänslokal och badhus för såväl män, som kvinnor och fattighjon. Badgästerna erbjöds varma, salta, svavelhaltiga bad dusch och gjyttjebad. På området fanns också två brunnshus som inrymde de båda hälsobrunnarna. Evedalsbrunnens hälsoeffekter var vida omtalade. Åtskillga brunnsgäster botades från "hysterisk huvudvärk", blodbrist, "svag mage" och hypocondrie". Särskilt gynnsamt var vattnet mot nervsjukdomar och magåkommor. Vattnet drev mask ur magen, ökade fruktsamheten och botade till och med engelska sjukan, epilepsi, revorm och skabb. Många besökte Evedal av hälsoskäl, men ännu fler för nöjes skull, för att njuta i parken, äta söndagsmiddag i Socitetshuset, utnyttja baden, spela käglor eller dansa till brunnsmusiken. Ägaren till Evedal var grosshandlaren Lars Johan Brandt, 1896 donerade han hela sin kvarlåtenskap till Växjö stad och skänkte Evedal till Växjöbornas "trefnad och bekvämlighet". |
Evedalsbrunnens storhetstid var 1890 1920. I synnerhet järnvägens tillkomst 1895 gjorde brunnen till en mycket välbesökt plats. Om söndagarna gick flera extratåg från staden, och på sjön trafikerade ångbåtarna Thor och Tärnan med täta turer. Intresset för att dricka Brunn svalnade på 1920-talet och verksamheten lades ned.
I mitten av 1960-talet renoverades och restaurerades området och fick ungefär det utseende det har idag. Det gamla socitetshuset, som levt vidare som värdshus brann ner till grunden den 13 april 2001. Sedan 2006 driver Tobias Wendt värdshusverksamheten i nybyggda lokaler på samma plats där det gamla socitetshuset låg. En vacker sommarkväll i mitten av 1890-talet satt två välkända Växjöbor, Alfred Hedenstjärna, som var redaktör på Smålandsposten och musikdirektören på I11 Vilhelm Åström ute på en liten punschbrygga under en hängande lind. Sommarnattens trollska skimmer sänkte sig sakta över Helgasjön och så väl ord som melodi till Hjärtats saga kom till dem ur skogens sus. Hjärtats saga har för evigt en plats i den svenska visskatten och fångar stämningen vid Evedal, en sommarkväll under brunnens storhetsstid för över 100 år sedan. Hvar skog har nog sin källa Hvar äng sin blomma har Hvart hjerta har sin saga Från flydda ungdoms dar |
Samuel Lindskog, Almby, Örebro
Dette billede ejes af en fotosamler i USA. Fotografen er Samuel Lindskog, Almby, Örebro. Museet i Örebro har Lindskogs samling af glasplader, ca. 35.000. Se mere på museets hjemmeside: HER.
Lina Jonn, Lund
|
|
Magister Ebbe. Foto Lina Jonn, Lund. BØA 2002-30. En anerkendt, svensk kvindelig fotograf.
|
|
Til venstre: Hus på Stora Gråbrödersgatan i Lund som byggts av Maria Jonn. I huset drev Maria Jonn firman Fotografisk Atelier Lina Jonn. Huset stod färdigt 1908. Til højre: Ritning över ateljén i huset på Stora Gråbrödersgatan som byggts av Maria Jonn. Fotofirman som drevs där hade namnet Fotografisk Atelier Lina Jonn. Fra Kulturhistorika Museet i Lund. Frit at hente på nettet og downloade i flot opløsning. Se mere HER .
John Dryselius, Kalmar
|
|
Denne unge dame, en kusine til Marie Espersen (Minnas mor), udvandrede til Australien, (hvornår? 1860erne?) Hendes mor var en søster til taffelurmager Johan Espersen og hed Lovise Magdalene (iflg. B. Tornehave). Hun blev gift Ohlsen (Ohlsson) i Kalmar. Fotograf John Dryselius, Kalmar, f. 1826. Den unge dame er født omkring 1850-60, foto o. 1870. En kusine, rejste til Australien, bosat i Kalmar. Øa. 1997-03 Berg-Sonne.
Johan Espersens søster, (Lovise Magdalene f. 1818 (?), fru Ohlsens hjem "Kolboda" i Kalmar. Ukendt fotograf o. 1860 (?). 1997-03.
Nils Strindberg, 1872-1897. (Andrees Luftfærd).
Moderna Museet i Stockholm - udstilling i Malmø, 2018.
|
|
Fotograf Nils Strindberg, 1872-1897.
Den svenske ingeniør Andrée fik 1897 den sindssyge (skulle det vise sig) ide, at rejse over Nordpolen i luftballon. Og han fik overtalt sponsorer og to andre mænd til at deltage, bl.a. fotografen Nils Strindberg, som havde et kodakkamera med rullefilm med. Offentligheden mistede efterfølgende al kontakt med ekspeditionen.
Men luftballonen havarerede efter nogle dage, mændene fortsatte til fods og slog lejr på Svalbard. Det overlevede de ikke. Denne videre færd fandt man først ud af 30 år senere, hvor de tre mænds frosne lig blev fundet. Med alt deres udstyr. Og Nils Strindbergs fotoapparat - og film!
Filmene havde klaret sig i frosten og blev fremkaldt af fotograf John Hertzberg. 93 af Strindbergs negativer blev reddet! Og kunne altså dokumentere ekspeditionens skæbne og har siden inspireret mange til at fortælle om luftfærden. På udstillingen er der både de "rå" billeder, som ses her, og Hertzbergs retoucherede billeder, som vi genkender fra historien.
Den svenske ingeniør Andrée fik 1897 den sindssyge (skulle det vise sig) ide, at rejse over Nordpolen i luftballon. Og han fik overtalt sponsorer og to andre mænd til at deltage, bl.a. fotografen Nils Strindberg, som havde et kodakkamera med rullefilm med. Offentligheden mistede efterfølgende al kontakt med ekspeditionen.
Men luftballonen havarerede efter nogle dage, mændene fortsatte til fods og slog lejr på Svalbard. Det overlevede de ikke. Denne videre færd fandt man først ud af 30 år senere, hvor de tre mænds frosne lig blev fundet. Med alt deres udstyr. Og Nils Strindbergs fotoapparat - og film!
Filmene havde klaret sig i frosten og blev fremkaldt af fotograf John Hertzberg. 93 af Strindbergs negativer blev reddet! Og kunne altså dokumentere ekspeditionens skæbne og har siden inspireret mange til at fortælle om luftfærden. På udstillingen er der både de "rå" billeder, som ses her, og Hertzbergs retoucherede billeder, som vi genkender fra historien.
Rosalie Sjöman, 1833-1919
Udstilling i Malmø 2018: Rosalie Sjöman, 1833-1919 er en af de tidlige kvindelige fotografer i Sverige, med forskellige filialer. Mange af hendes billeder er meget dejlige. Moderna Museet i Stockholm.
Rosalie Sjöman, visitkort i montren, kabinetkort i skifterammer på væggen. Moderna Museet i Malmø, 2018.